pernillaskreativa.blogg.se - Stockholm

Stockholm

Min helg i huvudstaden var toppen, spelade massa Pokémon, gick runt i gamla stan typ 20 varv pga före nämda syssla. Hade kul på "Youtube Creator Day", fast jag satt nog mest tyst och pratade inte så mycket, lyssnade mest på vad alla andra pratar om. Jag har upptäckt att jag inte alls är så rätt fram och social, jag kände mig faktiskt lite stressad bland så mycket folk som man mer eller mindre var tvungen att prata med. Men blir tomt i huvudet på mig när jag ska prata med folk, och ställer de frågor till mig så svarar jag men jag kan inte för allt i världen komma på några frågor att ställa tillbaka, om jag inte är genuint intresserad. Och eftersom det verkade vara mest skönhets, spel och vlogg-youtubers som var där så fanns det ingen (som jag hittade) som jag skulle kunna vara genuint intresserad av att fördjupa mig i dennas youtubekanal. Men fick ändå höra mycket lärorikt och intressant om andras kanaler (:
Nästa gång kanske jag får försöka vara lite mer framåt? Men det är så svåååååååårt.

Här på sista bilden ser ni "Berghs School Of Communication" och det var där "Youtube Creator Day" höll till. Det låg ju sannerligen bredvid en bra affär ;)
 
Okej, till den mindre roliga delen av resan nu då... När jag skulle gå från eventet till stationen och ta tåget hem, vilket jag var 100% säker på skulle gå kl 19.41, så 19.20 är jag på centralstationen och kommer på att jag inte har något att dricka, för det tar ändå lite mer än 3h att åka, så tänker "lika bra att kolla igen när tåget går så jag inte missar det för att jag får stå så länge i kö i butiken" och då upptäcker jag till min fasa att tåget inte alls går 19.41 utan 19.21!! Så jag springer, och då ska ni vet att jag aldrig springer om det inte handlar om typ liv och död, kommer upp till spåret och ser att tåget precis åker iväg.. "FAAAAAN!", tänker jag..Kollar snabbt upp om det går något annat tåg eller buss, men allt verkar vara slutsålt.. Sen ska städaren som kom fram till mig och frågade hur det var med mig och erbjöd sig att hjälpa mig om han kunde, han till och med sa att han kunde swischa mig pengar om jag inte hade så det räckte för att ta mig hem. Stort tack till honom! Han fick mig att känna mig lite bättre till mods när jag först hade fått total panik över att behöva vara fast i Stockholm.
Men efter många om och men så gick jag till SJs.. terminal?.. och frågade om de kunde se om det fanns något tåg som jag kunde ta. Och tack och lov gick det ett nattåg vid 23 som hade liggplats kvar! Så efter mycket panikande, gråtande och telefonpratande med både mamma och Peter så lyckades jag äntligen ta mig hem. Nästa gång ska jag gå så jag är 1h på stationen innan jag tror tåget ska gå..... Slutet gott, allting gott.

Kommentera inlägget här :